tisdag 4 november 2008

Borde jag avgå?

Ibland kan man inte ens få kaffet i fel strup då man läser morgontidningen; idag var det så tidigt att jag nöjde mig med vatten och en banan. Skulle ha varit trevligt om jag förvarnats om kravet på att avgå p.g.a. valresultatet.
Kritik är alltid hälsosamt och leder oftast till uppbyggande förslag. Så också förhoppningsvis denna gång. Det förvånar mig att kritiken lät vänta sig över en vecka....varken på arbetsutskottets möte på måndagen efter valet eller på tjänstemannakonferensen två dagar senare öppnade sig Svensk Ungdom. Varför? Jag har alltid trott att vi har ett öppet och fungerande förhållande både i ur och skur inom familjen, både SU och Kvinnoförbundet.
Däremot fick jag tiotals e-post och samtal under måndagen och tisdagen efter valet med uppmaningen att inte nonchalera det goda valresultatet i Österbotten och Åboland. Man upplevde sig bli i skuggan av det dåliga resultatet som partiledningen signalerade för Helsingfors och Nyland och uppmanade till närmare analys och förslag till åtgärder.
I politiken är allt tillåtet och möjligt; jag bär fullt ut ansvaret för valmaskineriet, men en sak accepterar jag inte: att ifrågasätta fältgängets engagemang i detta val. Sfp:s interna organisation har jobbat som slavar och är värda en eloge för detta! I denna interna organisation inkluderar jag hela familjen, både SU och Kvinnoförbundet, både vid Simonsgatan och i regionerna.

Åbonejdens vatten...redogörelsen

Det är i detta skede inte tillåtet att yttra sig om TSV:s eller Åbonejdens vattens redogörelse över varför de, närmast vd:n, inte avslöjade kravet på kemisk rening. Redogörelsen blev bordlagd och behandlas av stadsstyrelsen på måndagen. Jag skulle inte bli förvånad om Turun Sanomat publicerar redogörelsen före måndagen. Men jag gör det inte: jag följer de regler som gäller.
Staten kommer inte att ge statsbidrag för Virttaa-grundvattenprojektet, vilket framkommit för en tid sedan. Detta förorsakar ytterligare problem eftersom åtm. Pargas haft statsbidraget som ett krav för sitt deltagande i kostnaderna, om jag förstått saken rätt från politikerhåll i Pargas.
När får vi veta vad Hallisrenoveringen kostar - verket som i alla händelser skall fungera som reserv i reningen?
Ett sorgligt kapitel som helhet. Det skulle finnas så många beaktansvärda saker att satsa pengar på, pengar som alltid kommer från invånarnas ficka.