RobbanTV, video, facebook...toppen!

Vasabladets Stig Nygård skriver idag i sin kolumn rena rama lögner. Jag är rent ut sagt bestört över att bli skyld för att ondgjort mig över Robban Brobergs "RobbanTV" på Vbl:s webbsida eftersom alla sfp:are inte har råd med dylik marknadsföring.
Varifrån tar Nygård dylika antaganden och påståenden? Jag har aldrig sagt ngt i den riktningen. Tvärtom är jag glad över att Robban i Vasa hittat Vbl:s webbsida och TV:n, att Stefan Johansson i Helsingfors satsat på video på sin hemsida, att Lasse G satsade massor av egna medel på riksdagsvalskampanjen m.m. Alla dylika satsningar är hemåt för partiet och gagnar oss alla!
För många av oss är de nya medierna lite främmande, men jag hör till dem som helhjärtat uppmanar våra förtroendevalda och kandidater att pröva dem. Så gör jag också själv....det var ett stort steg att börja blogga...och sedan flera månader är jag med i facebook. Min kusindotter berättade nyss att jag är hennes äldsta vän på facebook. Lycka till Robban - hörde att 15.000 personer loggat in på sidan!

Nöjda sfp:are

Sänkning av inkomskatterna kombinerat med avdrag som gynnar långinkomsttagare, utvidgning av hushållsavdaget till att omfatta också energibesparande investeringar, slopandet av behovsprövningen gällande inkomsterna för studerandes maka/make vid beviljande av bostadsstöd, ingen nedskärning av miljöorganisationernas anslag, anslag för Sköldviksvägen och ökat antal utbildningsplatser inom yrkeshögskoleutbildningen är exempel på frågor som sfp engagerat sig i också under budgetrian.
Snart får vi höra, hur förhandlingarna lyckades och vad resultatet blir. Regeringen utlovade igår full kompensation till kommunerna för skatteavdaget som man beslöt gå in för. Jag är lite orolig, men hoppas att kompensationen ges åt kommunerna till fullt belopp - det behövs för att kommunerna skall kunna sköta sin service.

Populistiskt att höja spritskatten nu

Centern och Gröna vill höja alkoholskatten redan nu. De struntar i den statistik som årets siffror idag visar: imposter har ökat med drygt 11%.
Efter det att skatten höjdes från årsskiftet har spritrallyt från Tallinn accelererat. Vi vill minska tolakonsumtionen av alkohol och därför är det kortsiktigt att i skuggan av ökad import höja alkoholskatten. Samtidigt frågar jag mig själv, vad vi egentligen borde göra för att minska totalkonsumtionen.
Inom EU borde prisskillnaderna inte vara stora varken gällande mat, bränsle, bilar, tobak eller alkohol. Alltså borde Estland höja sina spritpriser. Borde vi göra som Sverige och späda ut mellanölet och skapa ett s.k. folköl. Mellanölets sprithalt är 4,5-4,7% - skulle konsumtionen minska och skadorna lindras om alkoholhalten skulle halveras? Eller skulle folk då gå till Alko för att köpa mellanöl?
I detta läge är det bäst att se till årets slut hur statistiken ser ut och sedan ta ställning till en ev höjning av spritskatten. Någon tröskelfråga får detta i alla fall inte vara i budgetrian som börjar om några timmar - inkomstskattefrågan är den viktigaste - den som skall öka den sociala rättvisan i vårt land.

Socialt rättvis skattepolitik

Gapet mellan dem som har det sämst och dem som har det bra växer. Enligt planerna skall den statliga inkomstskatten sänkas för alla och då är man nog tvungen att öka på grundavdrag för låginkomsttagarna. Problemet med förtjänstinkomstavdraget är att de som är utanför arbetslivet inte kan få det såsom föräldralediga. Hur skall man lösa detta?
Barnfamiljerna och ensamförsörjarna har det fortfarande sämst ställt - också många pensionärer lever med en månatlig summa pengar som många av oss inte skulle klara leverne med. SATA-kommittén som funderar på hur det sociala paketet skall sys ihop så att ett höjt bidrag inte äter upp ett annat och så att systemet skall vara enkelt, har ännu inga lösningsmodeller klara. Regeringen bör därför i budgetrian köra en socialt rättvis skattepolitik - den borgerliga regeringen kan nu visa vad man med socialdemokraterna styre inte kunde åstadkomma. Det stundande kommunalvalets resultat är beroende av detta.

Nonchalans, okunskap ellerlögn?

"Om jag har förstått rätt, kommer inga kemikalier att användas vid förrening av vattnet
från Kumo älv. Stämmer detta? Vilka är i så fall grunderna och motiveringarna för detta
eftersom man på alla andra håll använder kemikalier, t.ex. i Kotka, Malmö och
Stockholm?", är frågan som jag ställde till VD Jyrki Valtonen både i stadsstyrelsen 11.2
och på fullmäktiges möte 18.2.
Valtonen, chef för Turun Seudun Vesi Oy, svarade klart och tydligt att inga kemikalier
behövs.
Är Valtonen kompetent att ansvara för ett projekt, vars budget redan nu ökat från 100
milj. till 170 milj. euro. och ett projekt där hela grundidén raserats. Ursprungligen var
det meningen att vattnet skulle renas enligt bevattninsmetoden (sadetusjärjestelmä) men
på vårvintern fick vi veta att man slopat denna metod och investerat i
sandfiltreringsbassänger i Virttaankangas. Denna ändring i processen, som kostade
skattebetalarna miljoner, fick varken stadsstyrelsen eller -fullmäktige ta ställning
till. Och nu får vi via Högsta förvaltningsdomstolens beslut veta, att vattnet måste
genomgå en kemikalisk förrening innan det sandfiltreras.
Jag känner mig bedragen och är ytterst besviken på skattebetalarnas vägnar. Det känns som
om hela projektet med konstgjort grundvatten till Åbo med omnejd skulle vara onödigt. Det
räcker inte med att säga "vad var det sfp sade".

Borgmästarmodellen

Borgmästarmodellen diskuterades ivrigt i Åbo för fyra år sedan då man sedan beslöt gå in för en förvaltningsmodell som ingen annan kommun tillämpat. Politiskt vald heltidsanställd stadsstyrelseordförande som det största partiet valde inom sig, poliskt vald fullmäktigeordförande och av fullmäktige politiskt vald stadsdirektör blev utgångsläget.
Likväl skulle fullmäktigegruppernas status höjas och inflytande ökas samtidigt som fullmäktigegrupperna godkände ett avtal eller ett program med ca 130 punkter för perioden. Man gick dock inte inför beställar/utförarmodellen inom alla sektorer.
Vad blev resultatet? Varken medborgarna eller de förtroendevalda vet vem som egentligen styr och leder staden. Politiker kommer och går, tjänstemän består, är åtminstone en sanning och betyder att tjänstemännen har ett stort inflytande samtidigt som tre politiskt valda ledare söker sin roll och oppositionen, dvs. socialdemokraterna jobbar via tjänstemännen.
I Tammerfors införde man beställar/utförarmodellen samtidigt som man gick inför att välja en borgmästare bland fullmäktigeledamöterna. Jag tror just detta var nyckeln till framgång i Tammerfors och vi välkomnar införandet av modellen också i Åbo. Den tekniska sektorn i Åbo har visat att beställar/utförarmodellen fungerar och i tur står från årsskiftet social- och hälsoväsendet som sammanslås. Det är hög tid på att skilja på vem som beställer tjänster och vem som producerar dem.

Har du Burana?

FPA:s direktör Huhtanen är bekymrad över läkarnas iver att ordinera mediciner och uppmanar dem att fundera noga över det verkliga behovet av mediciner.
När jag läste om Huhtanen uppmaning, påmindes jag om den ofta förekommande frågan under politiska möten: Onko sinulla Buranaa? Det är nästan alltid män som beklagar över huvudverk och räknar med att kvinnfolk alltid bär med sig botemedel. Vid närmare analys är det oftast socialdemokraterna som har huvudverk. Det måste vara så att de pinas av dåligt samvete inför sina beslutsförslag som de i Åbo för fram för att bromsa utvecklingen av serviceutbudet. Kommunalvalet närmas sig och då tycks alla medel vara tillåtna.
Då är det inte Burana som hjälper. Dessutom är det uppenbart att politikerna häver i sig alltför mycket piller - det är inte bara läkarna som skall se på vad de ordinerar - också receptfria mediciner skall vi vara återhållsamma med.