Åbonejdens vatten...redogörelsen

Det är i detta skede inte tillåtet att yttra sig om TSV:s eller Åbonejdens vattens redogörelse över varför de, närmast vd:n, inte avslöjade kravet på kemisk rening. Redogörelsen blev bordlagd och behandlas av stadsstyrelsen på måndagen. Jag skulle inte bli förvånad om Turun Sanomat publicerar redogörelsen före måndagen. Men jag gör det inte: jag följer de regler som gäller.
Staten kommer inte att ge statsbidrag för Virttaa-grundvattenprojektet, vilket framkommit för en tid sedan. Detta förorsakar ytterligare problem eftersom åtm. Pargas haft statsbidraget som ett krav för sitt deltagande i kostnaderna, om jag förstått saken rätt från politikerhåll i Pargas.
När får vi veta vad Hallisrenoveringen kostar - verket som i alla händelser skall fungera som reserv i reningen?
Ett sorgligt kapitel som helhet. Det skulle finnas så många beaktansvärda saker att satsa pengar på, pengar som alltid kommer från invånarnas ficka.

Spara papper

Den elektroniska röstningen i tre kommuner misslyckades då röstningssystemet aldrig kvitterade en avgiven röst, dvs. den röstberättidgade fick aldrig se att rösten faktiskt var godkänd. Han eller hon borde ha avslutat röstningen med att trycka på OK-knappen.
I flera länder med motsvarande system för väljaren ett kvitto som bevis på att rösten registrerats. Nu föreslår justitieminister Brax att man i Finlands kunde tillämpa samma system. Vilket slöseri, säger jag. Över 4 miljoner kvitton! Allt annat än ett miljövänligt förslag av en grön politiker.
Det elektroniska röstningsystemet skall utvecklas så att att väljaren inte får ut sitt röstningskort ur datorn innan rösten registrerats - enkelt, miljövänligt och sparar på papperskostnaderna.

Bra och dåligt resultat

Toppen med enkel majoritet för sfp både i Kimitoön och Väståboland; nu hoppas jag att Pargas håller sig i skinnet och glömmer diskussionen om namnfrågan. Att ta upp namnfrågan är inte förnuftigt och leder till allt annat än gott samarbete från första början.
Toppen med Österbotten, bra med Åbo där vi blev större än Centern och grattis till Pernå efter alla diskussioner om samarbete med Lovisa eller Borgå. Men varför skall vi sfp:are ställa till med bråk sinsemellan? Oravais har två listor med sfp:are, likaså Sibbo och i Kristinestad hade vi sfp:are som kandidater på kokoomus lista. Sfp har inte råd med dylika intriger eller soloåk. Nu gäller det att sätta sig vid samma bord, gå tillsammans vidare och jobba för gemensamma mål.
Esbo, Vanda och Borgå förlorade i valet. Ändå skulle Nyland ha fått in en fjärde riksdagsledamot ifall vi nu skulle ha haft riksdagsval. Samma gällde efter valet 2004 - ändå nådde vi inte målet i riksdagsvalet tre år senare 2007. I varje val måste varje röst vinnas på nytt!
Nu kavlar vi upp ärmarna inför EP-valet som vi inte skulle ha klarat med detta resultat. Sedan följer riksdagsvalet 2011 då sannfinländarna försöker gå förbi sfp i riksdagen. Huh.

Orättvist

Är det rättvist att Husis handlar emot alla principer och publicerar på valdagen insändare med direkta påhopp - påhopp som ingen mera har möjlighet att bemöta? Nej, detta är inte rättvist och det är inte heller något jag hade väntat mig av en respekterad tidning. Jag är ledsen på alla sfp-kandidaters vägnar - och tänker på alla tusentals euron som partiet annonserat för i Husis också under denna valrörelse.

Åbos budget

Suck! Turun Sanomat slår upp rubriken "försämrad service", jämför Pukkinens budgetsiffror med de summor som förvaltningsgrenarna har äskat om och berättar "hur mycket mindre" dessa får. Man skall jämföra med tidigare år, räkna upp allt det goda som staden åstadkommit bl.a. inom social&hälsovården och inte måla fan på väggen och väcka oro.
Jämfört med bokslutet 2007 är summan + 60 milj för social&hälsovården och + 15 miljoner för undervisningen. Vårdgarantin, Kaskenlinna, S:t Olofsskolan, Portsakoti, renoveringen av inremedicinska, social&hälsostationen i Runosbacken, renovering av flera skolor, barnskyddsjour, nattjour, ökningen av intensiteten för de äldres boende....är några exempel på vart pengarna ha gått.
Jag påstår inte att allt skulle vara som det bör, men vi måste lära oss att lyfta fram framgångar och resultat. Endast på så sätt förbättrar vi Åbos image.

Sortering gör mig ibland galen

Tidningspapper, batterier, mjölkburkar, matrester, kartong, plast, kattsand, glas och metall borde alla ha egna påsar eller insamlingslådor och -kärl i vårt hushåll. Vi förutsätter ju då att motsvarande kärl eller lådor finns på husbolagets bakgård.
Fat eller kärl för fullständig sorteterig finns inte på vår gård. I ärlighetens namn är jag glad för detta. Vårt hushåll är helt enkelt inte varken inrett eller planerat så att en fullständig sortering skulle vara möjlig. Vi har inte utrymme för så många olika påsar eller kärl. Dessutom är både Walle och Cessi ytterst intresserade av allt som luktar, doftar och prasslar - Walle är vår katt och Cecci vår hund.
Det är bra att sortera - lika viktigt att det sorterade avfallet faktiskt återanvänds. Och lika viktigt att det som blir kvar, bränns. Varför har inte tjänstemännen hörsammat fullmäktiges krav på att området kring Toppå skall planeras så att ett ev bränninsgverk kunde placeras där? Det är helt horribelt att kasta fram som alternativ att transportera avfall till Sverige eller Tyskland. Lika horribelt som att kasta glasburkar eller tidningspapper i husbolagets kärl för "polttojäte". Skulle det hjälpa om texten och anvisningarna skulle vara på svenska?

Vi skall ta avstånd från lärarpermitteringar

I OAJ:s debatt dök frågan om lärarpermitteringar igen upp. Samtidigt som vi verkligen bekymrar oss över elevernas välmående, vill ha flera vuxna i skolan och kräver aktiviteter i skolan också efter skoldagen är det förkastligt att tala om lärarpermitteringar.
Kommunernas ekonomi är dålig och i dessa valtider vill alla satsa på vård och omsorg. Varifrån tas resurserna? Eftersom personalkostnaderna är de som tär på ekonomin, är det lätt att kasta fram alternativet om permitteringar. Lika billigt och kortsiktigt som det är att höja skattöret, är förslaget om att permittera personalen. Pensioneringar, omstruktureringar och omskolning ligger närmare till hands. I de flesta kommuner, t.ex. i Åbo, betalar man för väggar i stället för att satsa på mindre klasser och elevvård. På den finska sidan har antalet elever minskat med 500 ifjol; det måste ske en omstrukturering av skolbyggnaderna i Åbo. Utan att sänka på undervisningens kvalitet, måste vi i ärlighetens namn medge, att det minskade elevantalet också måste synnas i antalet lärare.