Registrering av modersmål

Språkregistreringen bygger på ett system enligt vilket det nyfödda barnet registreras enligt mammans modersmål. De flesta finskspråkiga mammor i tvåspråkiga äktenskap låter språkregistreringen ske utan att desto mera reflektera över konsekvenserna på eventuella framtida beslut om t.ex. svenskspråkig dagvård eller skola.
Är barnet registrerat som svenskspråkigt har det lagenlig rätt att inleda skolgången på svenska. Detta har stor betydelse t.ex. i Jyväskylä eller på annan finskspråkig ort. Registreringen har också jätte stor betydelse då våra tvåspråkiga kommuner dimensionerar de svenska skolorna.
Kan man byta modersmål? Jo - det kan man göra mycket enkelt. Man kan välja mellan att fylla i en webblankett på adressen www.blankett.fi, skriva ut en blankett och posta den till magistraten eller så kan man besöka magistraten, dvs. myndigheten som upprätthåller befolkningsregistret.
Med tanke på barnets framtid borde de tvåspråkiga familjerna i god tid fundera på vilket modersmål de väljer åt sina barn. Svenskan är ett gott alternativ!

I dag avgörs Pinellans öde

Det verkar som om långköraren kring restaurang Pinellans öde skulle avgöras i dag. Socialdemokraterna har fattat gruppbeslut för en försäljning och åtminstone några samlingspartister hänger med. Synd och t.o.m. omoraliskt, anser jag. Beslutet följer inte heller fullmäktiges vilja som beviljat renoveringspengar för fastigheten - den kulturhistoriska pärlan i den äldsta stadsdelen i Åbo.
Ett eventuellt försäljningsbeslut borde ha fattats före offertrondan om hyresrätten. Det hör varkentill god sed eller är moraliskt rätt att under vissa premisser bjuda ut hyreskontakt och därefter sälja fastigheten med hyresrätten. Vilken företagare är intresserad av att köpa en restaurangfastighet när hyreskontraktet på 10 år med en restaurangföretagare följer med? Man kan ju anta att den som är intresserad också själv vill bedriva verksamheten. Nu gynnar man en företagare bland många andra. Dålig näringspolitik från stadens sida!
En liten tröst är att renoneringen skall följa en plan enligt vilken Pinellans yttre inte ändras och så att miljön inte förstörs. Men det är alltid fastighetsägaren som ansöker om undantagslov - också därför borde stadens fortsättningsvis äga Pinellan.

Öppenhet

Det är minst sagt märkvärdigt att en riksdagskandidat som varken blir invald eller ersättare men som satsar exempelvis 300.000 euro i sin kampanj, inte måste lämna någon redovisning över valfinansieringen.
Det har visat sig att en del riksdagsledamöter kanaliserar sin assistents lönepengar till en lokalavdelning inom sitt parti - pengar som senare används i valkampanjen.
Dessa är några exempel som visar att en större öppenhet av valfinansieringen såväl gällande kandidaterna som partierna är på sin plats. Samtidigt är det viktigt att diskutera sanktioner, gränser och principer för insamling av medel och redovisningen av dem. Borde företag och organisationer beviljas skattefrihet för valbidrag till en viss summa för att öka öppenheten? Det som nu behövs är en grundling utredning av valfinansieringen och spelregler för finansieringen i syfte att nå en större öppenhet. Jag understöder varmt att en parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts för ändamålet.

Dyrt med rent vatten

Inte minst Nokia-incidenten har gett många tankar om hur viktigt det är med rent vatten. Vattenförsörjningen är på tapeten i Åbo med grannkommuner. Om tre år skall vi få vatten från Kumo älv som renas (sandfiltrering) vid Virttaankangas och vattnet rinner i rör till Åbo. Det hela skulle kosta 70 miljoner euro. Nu räknas priset bli 150 eller t.o.m. 170 miljoner.
Kommunerna har gjort reservationer med tanke på komsumtionen och betalar enligt dessa reservationer. Nu har vattenkomsumtionen inte ökat utan tvärtom och kommunerna står inför enorma vattenräkningar. Det bör utredas från vattenbolagets Turun Seudun Vesi Oy:s sida om man kan minska på projektet t.ex. genom att ändra på rörstorleken. Eller finns det andra möjligheter i detta skede? Samtidigt med vatteninvesteringen sker ju investeringen i avfallsreningen i Kakolaberget. Ekonomin blir alltså mycket anstängd - i sista ändan är det alltid invånarna som betalar.

Åbohanken har sin plats vid ÅA

Vi som jobbar för de finlandssvenska frågorna brukar poängtera vikten av att sitta vid de bord där beslut fattas. Vi påminner ofta också om att ifall vi inte kommer med lösningsmodeller så gör någon annan det för oss.
Nu fanns det en beställning hos Samordningsdelegationen att komma med förslag till hur den finlandssvenska högskoleutbildningen skall ordnas, rationaliseras, koordineras. Resultatet blev ärligt sagt mera än magert.
För Åbohankens del skall det vara självklart att ekonomutbildningen vid Akademin fortsätter. Resultatet av att Handelshögskolan vid Åbo Akademi sammanslogs med Akademin och bildade en del av den Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Akademin finns att se hos de utexaminerade från samtliga fakulteter. Ekonomiska vetenskaper med redovisning och maknadsföring i spetsen är inte bara populära utan ytterst nyttiga för dem som har exempelvis teknik eller kulturvetenskaper som sitt huvudämne. Om detta vittnar också statistiken över minimal arbetslöshet hos dem som utexaminerats från Åbo Akademi samtliga fakulteter, att inte tala om Åbohankens ekonomer.

Bravo Sibbo

Jag lyfter hatten åt Sibbo som lovat göra allt för att garantera service för att de personer som på individuellt plan oroar sig över framtiden. Christel Liljeström berättade i dag om åldringar som befarar att de blir utan svensk hemvård, sitter hemma ensamma och hittas döda om tre veckor. Hon talade för de barn som förlorar sina kompisar till en annan skola, om dagispersonal och lärare vars barn och elever hamnar i olika kommuner. Vi talar oftast allmänt om gränser, strukturer, invånare, byggande och markplanering. Sibbo tar hand om sina invånare på ett individuellt plan!

Trycket blev stort

Då jag äntligen tagit steget ut och beslutat börja blogga vet jag inte var jag skall börja. Humöret i dag är som vädret; grått och deprimerande p.g.a. Sibbobeslutet. Det känns orättvist mot Sibboborna och väcker frågor om framtiden både för Sibbo och övriga kommuner i landet. Skall ett beslut av detta slag kunna gälla endast huvudstadsregionen? Jag trodde nog att den kommunala självbestämmanderätten betydde åtminstone rätt att bestämma om kommunens gränser. Vad händer om och när Tammerfors, Vasa eller Åbo nu kräver områden av sina grannkommuner med stöd av atraktiva bostadsområden och goda skattebetalare? Kanske det också betraktas som allmän nytta!