Pinellan efter fyra år

Förra stadsdirektör Lahoniittys löfte om snabb renovering av Pinellan blev till ingenting. Efter diskussioner och flera beslut i stadsstyrelsen om renovering/uthyrning/försäljning förväntade vi oss att Pinellan är renoverad och öppnad 2010 - före kulturhuvudstaden.
Läget idag? Kunde inte låta bli att efterlysa en rapport mitt sista stadsstyrelsemöte till ära igår. För mig är "affären Pinellan" en svart fläck i min politiska karriär i Åbo. Jag skäms på beslutsfattarnas vägnar över att restauranger står tom och förmodligen är dess öde fortsättningsvis ett frågetecken.
Köpebrevet är undertecknat med företagaren Niemi, dock inte hyresavtalet. För hyresavtalet behövs en garantisumma med tanke på kravet på renovering. Niemi skall betala de arkeologiska grävningarna som nu beräknas kosta 600 000. Vad hittar man där? Själva renoveringen kostar ca 3.8 miljoner euro, inte 1,8 som man trodde. Kan man alltså renovera och bygga under gjorden eller finns där ruiner som inte kan rivas? Att bygga ovanpå gjorden kröver stadsplaneändring, vilket Niemi signalerat att han anhåller om.
Frågan kommer till fullmäktige....i juni....i augusti...Varför fick inte Jerome i tiderna hyra fastigheten? I så fall skulle "affären Pinellan" vara avklarad.
För min del är ju frågan inte avslutad...som fullmäktig kommer jag kanske att ha "affären Pinellan" på listan under kommande fyra år, eller?

Missä viipyy avoin keskustelu äänikynnyksestä?

Ministeri Brax valmistelee parhaillaan esitystä uudeksi vaalilainsäädännöksi Tarastin toimikunnan mietinnön pohjalta. Mietintöä, sen esityksiä tai annettuja lausuntoja ei ole viety julkiseen keskusteluun, johon myös kansanedustajat ovat voineet osallistua. Väitän, että suurin osa kansanedustajista ei tunne ehdotuksia, jotka toteutuessaan aiheuttaisivat suuren särön maamme demokraattiseen järjestelmään. Puhumattakaan siitä, miten kansanedustajapaikat matemaattisen tietokonelaskelman seurauksena siirtyisivät vaalipiiristä toiseen. N.k. kvoottimenetelmää soveltaen n. 50 paikkaa jaettaisiin tietokonelaskelman jälkeen vaalipiirien kesken ja viimeiset paikat saattavat siirtyä puolueen sisällä vaalipiiristä toiseen.

Keskusta, kokoomus ja vihreät ovat ajamassa läpi ehdotusta jonka mukaan 100 000 äänestäjän äänet menevät hukkaan kun valtakunnalliseksi äänikynnykseksi ehdotetaan 3,5 %. Tämä siis tarkoittaa sitä, että ne puolueet jotka eivät ylitä tätä valtakunnallista äänikynnystä, eivät saisi edustajia eduskuntaan. Samalla tämä tarkoittaa sitä, että uusia puolueita tai puolueita joiden kannatus alueellisesti vaihtelee, ei enää nähtäisi eduskunnassa.

Vaalijärjestelmän tulee olla selkeä ja ymmärrettävä. Äänikynnys on uusi ja vieras elementti suomalaisessa vaalijärjestelmässä eikä korkea äänikynnys sovi demokraattiseen järjestelmään. Vaaliasiantuntijat ovat sitä mieltä, että jo 2 % kynnys riittäisi ehdottomasti estämään ei-toivottua puoluekentän pirstoutumista. Ruotsalainen kansanpuolue on samaa mieltä ja peräänkuuluttaa avointa keskustelua ehdotuksesta ennen hallituskäsittelyä, jossa hallitussopimuksen mukaan puolueiden on oltava yksimielisiä.

Livet efter valet

Bra valresultat i Österbotten, en besvikelse för Nyland, arbetet med kandidaterna efter valet, fördelningar av förtroendemannaposter, valanalyser......förkylningar och helgdagar.
Däremellan snacket om presstöd, statssekretararens beteende, kollegernas kommentarer, domen och diskussionen om snus, koder och potensbehandling.....
Det blev jobbigt och tungt och jag såg framemot julen och det nya året.
Och så kommer alla nyårslöften. Såsom beslutet att prioritera, sålla, ta tid för motion och kultur, lyssna på sina medarbetare, se till att stegmätaren visar minst 10 000 steg per dag....
Och så stannar jag upp. Många helgdagar men ingen tid för varken bloggande eller facebook. Hur är det möjligt? Jo, det är möjligt eftersom jag prioriterade familjen, sållade, dvs. lät dammet vara och läste romaner, satte och lyssnade på medarbetarna och snappade upp nya idéer och promenerade minst 10 000 steg per dag.
Det är inte svårt att följa upp nyårslöften. Och följer man dem, har man också tid för bloggandet.

Borde jag avgå?

Ibland kan man inte ens få kaffet i fel strup då man läser morgontidningen; idag var det så tidigt att jag nöjde mig med vatten och en banan. Skulle ha varit trevligt om jag förvarnats om kravet på att avgå p.g.a. valresultatet.
Kritik är alltid hälsosamt och leder oftast till uppbyggande förslag. Så också förhoppningsvis denna gång. Det förvånar mig att kritiken lät vänta sig över en vecka....varken på arbetsutskottets möte på måndagen efter valet eller på tjänstemannakonferensen två dagar senare öppnade sig Svensk Ungdom. Varför? Jag har alltid trott att vi har ett öppet och fungerande förhållande både i ur och skur inom familjen, både SU och Kvinnoförbundet.
Däremot fick jag tiotals e-post och samtal under måndagen och tisdagen efter valet med uppmaningen att inte nonchalera det goda valresultatet i Österbotten och Åboland. Man upplevde sig bli i skuggan av det dåliga resultatet som partiledningen signalerade för Helsingfors och Nyland och uppmanade till närmare analys och förslag till åtgärder.
I politiken är allt tillåtet och möjligt; jag bär fullt ut ansvaret för valmaskineriet, men en sak accepterar jag inte: att ifrågasätta fältgängets engagemang i detta val. Sfp:s interna organisation har jobbat som slavar och är värda en eloge för detta! I denna interna organisation inkluderar jag hela familjen, både SU och Kvinnoförbundet, både vid Simonsgatan och i regionerna.

Åbonejdens vatten...redogörelsen

Det är i detta skede inte tillåtet att yttra sig om TSV:s eller Åbonejdens vattens redogörelse över varför de, närmast vd:n, inte avslöjade kravet på kemisk rening. Redogörelsen blev bordlagd och behandlas av stadsstyrelsen på måndagen. Jag skulle inte bli förvånad om Turun Sanomat publicerar redogörelsen före måndagen. Men jag gör det inte: jag följer de regler som gäller.
Staten kommer inte att ge statsbidrag för Virttaa-grundvattenprojektet, vilket framkommit för en tid sedan. Detta förorsakar ytterligare problem eftersom åtm. Pargas haft statsbidraget som ett krav för sitt deltagande i kostnaderna, om jag förstått saken rätt från politikerhåll i Pargas.
När får vi veta vad Hallisrenoveringen kostar - verket som i alla händelser skall fungera som reserv i reningen?
Ett sorgligt kapitel som helhet. Det skulle finnas så många beaktansvärda saker att satsa pengar på, pengar som alltid kommer från invånarnas ficka.

Spara papper

Den elektroniska röstningen i tre kommuner misslyckades då röstningssystemet aldrig kvitterade en avgiven röst, dvs. den röstberättidgade fick aldrig se att rösten faktiskt var godkänd. Han eller hon borde ha avslutat röstningen med att trycka på OK-knappen.
I flera länder med motsvarande system för väljaren ett kvitto som bevis på att rösten registrerats. Nu föreslår justitieminister Brax att man i Finlands kunde tillämpa samma system. Vilket slöseri, säger jag. Över 4 miljoner kvitton! Allt annat än ett miljövänligt förslag av en grön politiker.
Det elektroniska röstningsystemet skall utvecklas så att att väljaren inte får ut sitt röstningskort ur datorn innan rösten registrerats - enkelt, miljövänligt och sparar på papperskostnaderna.

Bra och dåligt resultat

Toppen med enkel majoritet för sfp både i Kimitoön och Väståboland; nu hoppas jag att Pargas håller sig i skinnet och glömmer diskussionen om namnfrågan. Att ta upp namnfrågan är inte förnuftigt och leder till allt annat än gott samarbete från första början.
Toppen med Österbotten, bra med Åbo där vi blev större än Centern och grattis till Pernå efter alla diskussioner om samarbete med Lovisa eller Borgå. Men varför skall vi sfp:are ställa till med bråk sinsemellan? Oravais har två listor med sfp:are, likaså Sibbo och i Kristinestad hade vi sfp:are som kandidater på kokoomus lista. Sfp har inte råd med dylika intriger eller soloåk. Nu gäller det att sätta sig vid samma bord, gå tillsammans vidare och jobba för gemensamma mål.
Esbo, Vanda och Borgå förlorade i valet. Ändå skulle Nyland ha fått in en fjärde riksdagsledamot ifall vi nu skulle ha haft riksdagsval. Samma gällde efter valet 2004 - ändå nådde vi inte målet i riksdagsvalet tre år senare 2007. I varje val måste varje röst vinnas på nytt!
Nu kavlar vi upp ärmarna inför EP-valet som vi inte skulle ha klarat med detta resultat. Sedan följer riksdagsvalet 2011 då sannfinländarna försöker gå förbi sfp i riksdagen. Huh.